Nyttiggörande: Skillnad mellan sidversioner

→‎Tillämpning: redigering av externa länkar
(→‎Tillämpning: La till korrekt källa.)
(→‎Tillämpning: redigering av externa länkar)
Rad 2: Rad 2:


==Tillämpning==
==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition (''[https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50]'' där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.   
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />  


Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn.  Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref>{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn.  Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>


Hur universitet kan verka för nyttiggörande 
I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>.
 
I forskningspropositionen "[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]” finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>.


Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i  
Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i  
Rad 18: Rad 16:
==Engelsk översättning==
==Engelsk översättning==
Utilisation
Utilisation
<br />
== Externa länkar ==
(''[https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50]''
"[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]”


==Referenser==
==Referenser==
emailconfirmed, Administratörer
439

redigeringar