Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors externa samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor.

Tillämpningar

"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet, framförallt av universitet och högskolor själva. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.[1]

Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället.[2]

I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.[3] I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.

Dessa aktörer är ofta samverkanspartner i och med att universitet och högskolor har mycket samverkan med näringsliv, offentliga aktörer och organisationer. Det handlar om verksamhetsförlagd utbildning (VFU), gemensamma forskningsprojekt och andra typer av samverkan.

Engelsk motsvarighet

Surrounding society

Referenser