Outreach innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

Tillämpningar

Outreach är besläktat med forskningskommunikation, men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.[1][2], snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:

  1. För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,[3]
  2. För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.[4]
  3. För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.Referensfel: Den inledande <ref>-taggen är felaktig eller har ett trasigt namn[5]

Enligt Rhodes (1996) finns det tre olika sätt att arbeta med outreach: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [1] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med skolsamverkan.[2]