Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Rad 1: Rad 1:
'''Samhällsnytta''' är ett värde som tillskrivs sådant som är till gagn för den mänskliga gemenskapen och bidrar till förbättringar av samhället i stort.
'''Samhällsnytta''' är ett värde som tillskrivs sådant som är till gagn för den mänskliga gemenskapen och bidrar till förbättringar av samhället i stort. Högskolans uppgift förutsätts i allmänhet vara att bidra med samhällsnytta i bred mening.


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Högskolans uppgift förutsätts i allmänhet vara att bidra med samhällsnytta i bred mening.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskola, SOU 2019:6|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Sveriges regering|sid=286}}</ref> Synen på vilken typ av forskning och utbildning som är mest samhällsnyttig varierar emellertid över tiden och mellan olika politiska läger och begreppet är därför vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning.
Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Detta är vad FN velat ringa in genom sin Agenda 2030.  


Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Hur dessa mål förhåller sig till varandra, hur de ska uppnås och prioriteras har man dock olika uppfattning om, både inom och utanför högskolesektorn och inte minst mellan olika studentgrupper.
Eftersom den svenska högskolan är en skattefinansierad verksamhet är begreppet samhällsnytta vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning. Vilken typ av forskning och utbildning som anses vara nyttig och värd att prioritera ur ett samhällsperspektiv varierar över tiden och olika samhällsaktörer gör också olika värderingar. Sedan tillkomsten av Agenda 2030 relateras högskolans förväntade samhällsnytta alltmer till de globala hållbarhetsmålen och de [[samhällsutmaningar]] som är kopplade till den.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen, Prop.2016/17:50|sid=21}}</ref>
 
Ingenjörs- och vetenskapsakademin(IVA) har inom projektet ''Agenda för forskning'' gjort ett försök att på ett mer generellt plan ringa in forskningens uppgift i ett modernt samhälle. De använder sig av följande kategorisering:
 
Uppgift 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället
 
Uppgift 2: Forskning har en banbrytande uppgift
 
Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor
 
Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref|efternamn=Broström|förnamn=Anders|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell|hämtdatum=|år=2012|utgivare=IVA/KTH|sid=5-6}}</ref>


Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>
Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>
Rad 12: Rad 22:


===Frihet och nytta===
===Frihet och nytta===
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att hantera i samverkan med olika externa aktörer.


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
''Social utility; social benefit; community benefit; public welfare''
''Social utility; the public good; social benefit; community benefit; public welfare''


==Referenser==
==Referenser==
emailconfirmed
1 479

redigeringar