Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 14: Rad 14:
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.


==Engelsk översättning==
==Engelsk motsvarighet==
''Social benefit; community benefit; public welfare''
''Social utility; social benefit; community benefit; public welfare''


==Referenser==
==Referenser==
emailconfirmed
1 479

redigeringar

Navigeringsmeny