Samsyn:Merut: Skillnad mellan sidversioner

 
(14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
{{Arbetssida}}
{{Arbetssida}}


=='''Begrepp som finns i UHR:s ordbok<sup>[[Samsyn:Merut#cite%20note-1|[1]]]</sup>'''==
=='''Grundläggande begrepp - förslag 200330'''==
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]
 
[[Matchning]]
 
 
[[Kvalitet]]
 
[[Relevans]]
 
 
[[Avnämare]]
 
[[Intressent]]
 
 
[[Utbildning]]
 
[[Yrke]]
 
[[Bransch]]
 
 
[[Branschråd]]
 
[[Programråd]]
=='''Merutrelaterade begrepp som finns i UHR:s ordbok'''==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')


Rad 39: Rad 65:
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)


=='''Begrepp som finns i Samsynwikin'''==
=='''Merutrelaterade begrepp som finns i Samsynwikin'''==
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]


Rad 49: Rad 75:


[[branschråd]]
[[branschråd]]
[[dimensionering av utbildning]]


[[intressent]]
[[intressent]]


[[kompetensutveckling]]
[[kompetensutveckling]]
[[kvalitet]]


[[kvalitetssäkringssystem]]
[[kvalitetssäkringssystem]]


[[livslångt lärande]]
[[livslångt lärande]]
[[matchning]]


[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]
[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]
Rad 64: Rad 96:
[[personrörlighet]]
[[personrörlighet]]


[[självständigt arbete]] [[uppdragsutbildning]]
[[relevans]]
 
[[självständigt arbete]]  
 
[[uppdragsutbildning]]


=='''Merutegna begrepp'''==
=='''Merutegna begrepp'''==
Rad 90: Rad 126:
vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>
vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>


====Dimensionering====
==UHR:s ordbok för den högre utbildningen==
”En självklar del av dimensionering av utbildning handlar om vilka utbildningar som lärosätena erbjuder (utbudet) och i vilken omfattning, alltså hur många studenter som lärosätet planerar att anta (volym). UKÄ bedömer att även utbildningarnas förläggning, alltså huruvida de ges på campus eller distans, är en fråga som rör dimensionering av utbildning eftersom förläggningen påverkar tillgången på utbildning. UKÄ bedömer också att utbildningarnas innehåll är en aspekt av dimensionering. Innehållet flyter ihop med utbudet, exempelvis kan en ändring av innehållet ändra inriktningen på ett program. Riksdagens tillkännagivande om den forskningspolitiska propositionen motiverar också att kartläggningen inkluderar samverkan om utbildningars innehåll.
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/ Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen].
 
Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:
 
*utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas
 
*utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre
*utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans
*utbildningarnas innehåll.”<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ|sid=8; 12}}</ref>
 
 
"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."<ref name=":0" />
 
"”Det finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv, vilket ökar vikten av att utforska områden där det finns gemensamma intressen. Då rekrytering av studenter till lärosäten och arbetskraft på arbetsmarknaden i stor utsträckning görs bland personer som redan är bosatta i regionen, bör det finnas en stor potential för ett regionalt kompetensperspektiv i lärosätenas utbildningsplanering. Den slutliga dimensioneringen av utbildning vilar i dag tungt på studenternas egna val, men studenternas val beror samtidigt inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet utan också på närheten till studieorten. Det finns anledning att utforska möjligheterna till en närmare samverkan kring frågor som rör utbildningars placering och förutsättningar för lokal-regional rekrytering till och från utbildningar. I detta innebär det regionala utvecklingsuppdraget en viktig roll och möjlighet att tillhandahålla fördjupad kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, som kan ligga till grund för ett närmare samarbete mellan lärosäten och regionala aktörer.”<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En Bättre Matchning. Storregional systembild Kunskapsunderlag om högskoleutbildning i sju län:
Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland,
Örebro, Östergötland och Sörmland|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet|sid=35}}</ref>


====Kvalitet====
==Analytic Quality Glossary==
"Kvalitet inom högskoleutbildningen är att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och att studenterna  uppnår  de  mål  som  är  angivna  för  respektive  utbildning  och  utbildningsnivå,  och för yrkeshögskoleutbildningen att utbildningsanordnarna har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inklusive målet att den ska vara relevant.Det är stora skillnader i krav på lärarpersonalen mellan högskolan och yrkeshögskolan. Inom universitet och högskolor betonas den vetenskapliga basen, inom yrkeshögskolan arbetslivs-basen. Kvalitetsgranskningen sker i efterhand inom högskoleutbildningen och under utbildningens gång inom yrkeshögskolan."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans? En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 2013|utgivare=RATIO|sid=12}}</ref>
[http://www.qualityresearchinternational.com/glossary/#c Analytic glossary of issues related to quality in higher education], Quality Research International


====Relevans====
==TVETipedia Glossary==
"Relevans för högskoleutbildning innebär att dagens arbetsmarknadsbehov, morgondagens behov  och  studenternas  efterfrågan  sammantaget  ska  tillgodoses,  medan  en  utbildning  inom yrkeshögskolan är relevant om den svarar mot ett specifikt behov på arbetsmarknaden och/eller samhällets behov av kompetens. Högskoleutbildningens  relevans  hanteras  huvudsakligen  av  universitet  och  högskolor  men  relateras inte till de två dominerande styrsystemen, vare sig resurstilldelningssystemet eller den nationella kvalitetssäkringen. Relevansen för arbetsmarknaden är A och O för yrkeshög-skolan, även i styrsystemet."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans? En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 2013|utgivare=RATIO|sid=11-12}}</ref>
The [https://unevoc.unesco.org/go.php?q=TVETipedia+glossary+A-Z&char=A#A TVETipedia glossary] (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.
<br />


==Referenser==
==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Merut]]
<references />
<references />
emailconfirmed
1 479

redigeringar