Samsyn:Merut: Skillnad mellan sidversioner

1 855 byte lades till ,  13 februari 2020
(→‎CDIO syllabus survey: lagt till def. av dimensionering)
Rad 76: Rad 76:
Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:  
Därför omfattar UKÄ:s kartläggning fyra områden som rör dimensionering av utbildning:  


* utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas  
*utbildningarnas volym, dvs. antal studenter som antas


* utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre  
*utbildningsutbudet, som kan förändras genom att utbildningar inrättas och/eller läggs ner, alternativt inte ges längre
* utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans  
*utbildningarnas förläggning, dvs. huruvida de ges på campus eller distans
* utbildningarnas innehåll.”
*utbildningarnas innehåll.”<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ|sid=8; 12}}</ref>


/.../


"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."<ref>{{Bokref|efternamn=Marie Kahlroth, Per Helldahl, Aija Sadurskis, Ulrika Thavelinsamt Anders Viberg och Tomas Egeltoft|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag.|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ|sid=8; 12}}</ref>
"Dimensionering handlar om planering av utbildningsutbudets storlek och inriktning. Utbildningsutbudet är en av de faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden, dvs. överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar matchningen. Bland dessa faktorer finns studenternas efterfrågan, studenternas genomströmning, människors benägenhet att stanna inom eller lämna det yrke de utbildats till, pensionsavgångar, etc. Det råder alltså inte något ett-till-ett-förhållande mellan dimensioneringen av utbildningsutbudet och matchningen på arbetsmarknaden. Dock finns det en koppling mellan dimensionering och matchning på så sätt att en väl fungerande dimensioneringsprocess tar hänsyn till arbetsmarknadens behov (liksom till studenternas efterfrågan). Det i sin tur förutsätter en samverkan med externa parter."<ref name=":0" />
 
====Kvalitet====
"Kvalitet inom högskoleutbildningen är att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och att studenterna  uppnår  de  mål  som  är  angivna  för  respektive  utbildning  och  utbildningsnivå,  och för yrkeshögskoleutbildningen att utbildningsanordnarna har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inklusive målet att den ska vara relevant.Det är stora skillnader i krav på lärarpersonalen mellan högskolan och yrkeshögskolan. Inom universitet och högskolor betonas den vetenskapliga basen, inom yrkeshögskolan arbetslivs-basen. Kvalitetsgranskningen sker i efterhand inom högskoleutbildningen och under utbildningens gång inom yrkeshögskolan."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 201|utgivare=RATIO|sid=12}}</ref>


====Relevans====
====Relevans====
"Relevans för högskoleutbildning innebär att dagens arbetsmarknadsbehov, morgondagens behov  och  studenternas  efterfrågan  sammantaget  ska  tillgodoses,  medan  en  utbildning  inom yrkeshögskolan är relevant om den svarar mot ett specifikt behov på arbetsmarknaden och/eller samhällets behov av kompetens. Högskoleutbildningens  relevans  hanteras  huvudsakligen  av  universitet  och  högskolor  men  relateras inte till de två dominerande styrsystemen, vare sig resurstilldelningssystemet eller den nationella kvalitetssäkringen. Relevansen för arbetsmarknaden är A och O för yrkeshög-skolan, även i styrsystemet."<ref>{{Bokref|efternamn=Bladh|förnamn=Agneta|titel=Saknar den högre utbildningen relevans?En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning|år=Rapport nr 7 November 201|utgivare=RATIO|sid=11-12}}</ref>
== Referenser ==
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Merut]]
<references />
emailconfirmed
1 479

redigeringar