Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Lagt till källa.)
 
(116 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften.
[[Kategori:SKÖN]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.
 
==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter. Ämnesöverskridande aktiviteter och olika former av utbyte mellan lärosäten benämns istället samarbete.
Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor. I Högskolelagen står det:
[...] ''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap 1]</ref>
Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=|år=1993|utgivare=Sveriges riksdag|sid=bilaga 2}}</ref>
==Tolkningar==
Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref>
Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref> Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, presenterar på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:
''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.''
''Samverkan kan handla om:''
*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning''."<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor: Hur ser verksamheten ut|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>


För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>
======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.


I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:
======Samhällets förväntningar på akademin======
Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.


''"Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)''."<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>
Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:


Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan:
*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>


''"Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''."<ref name=":0" />
I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:


Samverkan tolkas alltså här både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen:
*samverkan vid tekniköverföring
*forskningssamverkan
*utbildningssamverkan
*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}</ref>


”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."<ref name=":0" />
Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)|förnamn=|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>


Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.


Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=O'Dell|förnamn=Tom|redaktör=Berg, Fors, Willim|titel=Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=51-67|kapitel=”Samverkansbegreppets skiftande betydelse”}}</ref>


==Historik==
Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref>


====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
====== Akademins syn på samverkan ======
Kravet att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref> 
Synen samverkan skiftar såväl inom som mellan lärosäten, men också över tid. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, samlade 2018 (genom expertgruppen för samverkan) nio förslag till ställningstaganden rörande lärosätenas samverkan med omgivande samhälle.<ref>{{Webbref|url=file:///C:/Users/peno7460/AppData/Local/Temp/L%C3%A4ros%C3%A4tenas-samverkan-med-det-omgivande-samh%C3%A4llet-utg%C3%A5ngspunkter-och-principer.-SUHFs-expertgrupp-f%C3%B6r-samverkan-dec-2018.pdf|titel=Rapport - Lärosätenas samverkan med omgivande samhälle - utgångspunkter och principer - SUHF:s expertgrupp för samverkan - December 2018|hämtdatum=20-12-04|utgivare=|sid=}}</ref> Bl.a. konstateras att "samverkan är en integrerad del av - och enbart relevant i relation till - lärosätenas forskning eller utbildning".
 
==Engelsk motsvarighet==
De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> 
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>; ''interaction''.   
 
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref>
Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
 
====Samverkan och samhällspåverkan====
I betänkandet från Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.
<ref name=":0" />
 
==Kategorisering av samverkan==
För att tydliggöra vad samverkan kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i a) samverkan för demokratiutveckling, b) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt samt c) samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref> Sedan 2014 delar man ofta in uppdraget i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]]:
 
*Forskningssamverkan
*Utbildningssamverkan
*Tekniköverföring
*Uppsökande verksamhet
 
Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]], delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, [[praktik]] och [[uppdragsutbildning]]. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida [[Innovation|innovationer]] och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av [[Expertroll|konsultverksamhet]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]] samt [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref>
 
==Motsvarighet i engelskan==
''Collaboration''; ''cooperation; ngagement; third stream activities''.   


==Referenser==
==Referenser==
Rad 79: Rad 40:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
Vinnova: ''[https://www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/program-for-okad-samverkan/ Program för att stödja universitet och högskolors samverkan]''
SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]
 
Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]

Nuvarande version från 4 december 2020 kl. 17.47

Med samverkan avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Tillämpningar

Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften

Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.[1] Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

Samhällets förväntningar på akademin

Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.[2][3] Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika intressenter, eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

  • samverkan för demokratiutveckling
  • samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
  • samverkan för bättre utbildning.[4]

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller samverkansformer, med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

  • samverkan vid tekniköverföring
  • forskningssamverkan
  • utbildningssamverkan
  • övrig utåtriktad samverkan[5]

Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.[6]


Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt[7], att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört samverkansuppgiften som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.[8] Trippelhelixmodellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.[9]

Akademins syn på samverkan

Synen på samverkan skiftar såväl inom som mellan lärosäten, men också över tid. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, samlade 2018 (genom expertgruppen för samverkan) nio förslag till ställningstaganden rörande lärosätenas samverkan med omgivande samhälle.[10] Bl.a. konstateras att "samverkan är en integrerad del av - och enbart relevant i relation till - lärosätenas forskning eller utbildning".

Engelsk motsvarighet

Academic engagement[11]; societal collaboration; external collaboration[12]; third stream activities; public engagement work[13]; interaction.

Referenser

  1. Lichatjov, Dmitrij (1996). "What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/ 
  2. Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50. Regeringen. 2016 
  3. Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen 
  4. Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004 
  5. Perez Vico, Eugenia (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova. sid. 11 
  6. Berg, Fors, Willim (red) (2018). Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. Studentlitteratur 
  7. Schelsky, Helmut (1963). Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen. Taschen 
  8. Högskolelag 1992:1434. Sveriges Riksdag. 1992 
  9. Etzkowitz, Henry (2008). The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action. Routledge 
  10. [file:///C:/Users/peno7460/AppData/Local/Temp/L%C3%A4ros%C3%A4tenas-samverkan-med-det-omgivande-samh%C3%A4llet-utg%C3%A5ngspunkter-och-principer.-SUHFs-expertgrupp-f%C3%B6r-samverkan-dec-2018.pdf ”Rapport - Lärosätenas samverkan med omgivande samhälle - utgångspunkter och principer - SUHF:s expertgrupp för samverkan - December 2018”]. file:///C:/Users/peno7460/AppData/Local/Temp/L%C3%A4ros%C3%A4tenas-samverkan-med-det-omgivande-samh%C3%A4llet-utg%C3%A5ngspunkter-och-principer.-SUHFs-expertgrupp-f%C3%B6r-samverkan-dec-2018.pdf. Läst 4 december 2020. 
  11. Perkman et. al. (2013). ”Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations”. Research Policy (Elsevier): sid. Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235. 
  12. Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning. SUHF. 2019. sid. 17 
  13. En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6. Regeringen. 2019. sid. 36 

Externa länkar

SAOB - samverka

Wiktionary - samverkan