Med samverkan avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Tillämpningar

Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften

Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.[1] Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

Samhällets förväntningar på akademin

Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och folkbildning, innovationer, förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett livslångt lärande.[2][3] Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika intressenter, eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

  • samverkan för demokratiutveckling
  • samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
  • samverkan för bättre utbildning.[4]

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller samverkansformer, med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

  • samverkan vid tekniköverföring
  • forskningssamverkan
  • utbildningssamverkan
  • övrig utåtriktad samverkan[5]

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt[6], att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.[7] För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört samverkansuppgiften som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.[8] för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland flera andra, för att stärka denna samverkan.

Engelsk motsvarighet

Academic engagement[9]; societal collaboration; external collaboration[10]; third stream activities; public engagement work[11]

Referenser

  1. Lichatjov, Dmitrij (1996). "What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/ 
  2. Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50. Regeringen. 2016 
  3. Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6. Regeringen 
  4. Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R. Högskoleverket. 2004 
  5. Perez Vico, Eugenia (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova. sid. 11 
  6. Schelsky, Helmut (1963). Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen. Taschen 
  7. Etzkowitz, Henry (2008). The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action. Routledge 
  8. Högskolelag 1992:1434. Sveriges Riksdag. 1992 
  9. Perkman et. al. (2013). ”Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations”. Research Policy (Elsevier): sid. Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235. 
  10. Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning. SUHF. 2019. sid. 17 
  11. En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6. Regeringen. 2019. sid. 36 

Externa länkar

SAOB - samverka

Wiktionary - samverkan