Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 26: Rad 26:
**<small>Konsultverksamhet</small>
**<small>Konsultverksamhet</small>


Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.


Inom respektive samverkansform uppvisar olika vetenskapsområden dessutom olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].
Inom respektive samverkansform uppvisar olika vetenskapsområden dessutom olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].

Versionen från 27 februari 2019 kl. 16.02

Samverkansformer är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av olika typer av samverkan.

Tillämpningar

I Vinnovarapporten Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (2014) görs en uppdelning i fyra olika så kallade "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag.[1] I boken Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap (2018) benämns denna kategorisering istället samverkansformer.[2]

Högskolans olika former för samverkan delas i båda rapporterna upp i fyra kategorier:

  • Samverkan vid tekniköverföring
    • Utveckling och spridning av innovationer i samverkan
    • Företagsetableringar
  • Forskningssamverkan
    • Samverkan i forskning
    • Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan
    • Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur
    • Perosnrörlighet
    • Samverkan kring forskarutbildning
  • Utbildningssamverkan
    • Uppdragsutbildning och fortbildning
    • Behovsanpassning av utbildning
    • Prakrik och fallstudier i samverkan
    • Samverkan i undervisning och handledning
  • Övrig utåtriktad samverkan
    • Nätverkande, arenautveckling och partnerskap
    • Formellt deltagande i samhällsutveckling
    • Deltagande i publika event och popularisering av forskning
    • Konsultverksamhet

Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.

Inom respektive samverkansform uppvisar olika vetenskapsområden dessutom olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation.

Referenser

  1. Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09). Vinnova 
  2. Berg, Fors, Willim (red.) (2019). Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. Studentlitteratur. sid. 30