Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner

m
Åtgärdat åtgärdsbehov
m (Åtgärdat åtgärdsbehov)
 
(11 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som kan användas vid kategorisering av olika typer av samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.
'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' (2014) delas högskolans samverkansaktiviteter in i fyra olika "samverkansmönster" med utgångspunkt i högskolans övergripande uppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) benämns denna kategorisering istället samverkansformer.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref>  
Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref>
 
Högskolans olika former för samverkan delas i båda rapporterna upp i fyra kategorier:


*Samverkan vid tekniköverföring
*Samverkan vid tekniköverföring
**<small>Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan</small>
**Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan
**<small>Företagsetableringar</small>
**Företagsetableringar
*Forskningssamverkan
*Forskningssamverkan
**<small>Samverkan i forskning</small>
**Samverkan i forskning
**<small>[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan</small>
**[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan
**<small>Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]</small>
**Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]
**<small>[[Personrörlighet]]</small>
**[[Personrörlighet]]
**<small>Samverkan kring forskarutbildning</small>
**Samverkan kring forskarutbildning
*Utbildningssamverkan
*Utbildningssamverkan
**<small>[[Uppdragsutbildning]] och [[fortbildning]]</small>
**[[Uppdragsutbildning]] och [[Kompetensutveckling|fortbildning]]
**<small>Behovsanpassning av utbildning</small>
**Behovsanpassning av utbildning
**<small>Praktik och [[fallstudier]] i samverkan</small>
**Praktik och [[Fallstudie|fallstudier]] i samverkan
**<small>Samverkan i undervisning och [[handledning]]</small>
**Samverkan i undervisning och [[handledning]]
*Övrig utåtriktad samverkan
*Övrig utåtriktad samverkan
**<small>[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]</small>
**[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]
**<small>Formellt deltagande i [[samhällsutveckling]]</small>
**Formellt deltagande i samhällsutveckling
**<small>Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning</small>
**Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning
**<small>Konsultverksamhet</small>
**Konsultverksamhet


Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Rad 31: Rad 29:


Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref>
Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref>
 
==Engelsk motsvarighet==
 
''Collaboration categories, types of collaboration''
SU:s samverkanskategorier!


==Referenser==
==Referenser==
Rad 39: Rad 36:


[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
102

redigeringar