Samverkansformer: Skillnad mellan sidversioner

(→‎Tillämpningar: not och förtydligande)
Rad 28: Rad 28:
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna sedan identifierat ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.
Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna sedan identifierat ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.


Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel="En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter" i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]], där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande, medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.
Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel="En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter" i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för värdeskapande - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.


Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref>
Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}</ref>
emailconfirmed
1 479

redigeringar