emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansmönster: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpning
(byggt ut och omdisponerat) |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' <sup> </sup>görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag: | I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' <sup> </sup>görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag: | ||
* Samverkan vid tekniköverföring | *Samverkan vid tekniköverföring | ||
* Forskningssamverkan | *Forskningssamverkan | ||
* Utbildningssamverkan | *Utbildningssamverkan | ||
* Övrig utåtriktad samverkan | *Övrig utåtriktad samverkan | ||
Effekten av samverkan undersöks i rapporten enligt dessa kategorier och delas upp i ett antal typeffekter: | Effekten av samverkan undersöks i rapporten enligt dessa kategorier och delas upp i ett antal typeffekter: | ||
* Lärandeefkter | *Lärandeefkter | ||
* Resurseffekter | *Resurseffekter | ||
* Vägledningseffekter | *Vägledningseffekter | ||
* Nätverkseffekter | *Nätverkseffekter | ||
Uppdelningen har varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående samverkansmönster i termer av ''samverkansformer.'' Begreppet samverkansmönster används nu vid beskrivningen av hur olika vetenskapsområden samverkar.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Beskrivningen av dessa samverkansmönster ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två | |||
Uppdelningen har varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående samverkansmönster i termer av ''samverkansformer.'' Begreppet samverkansmönster används nu vid beskrivningen av hur olika vetenskapsområden samverkar.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Beskrivningen av dessa samverkansmönster ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation. Medan den förra formen av nyttiggörande är snabb och kapitalkrävande, går den senare långsammare och är inte lika resurskrävande. | |||
<br /> | <br /> | ||