Samverkansskicklighet: Skillnad mellan sidversioner

Rad 8: Rad 8:
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör Samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet.  Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör Samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet.  Medarbetare bör därmed vid t ex rekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka  är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.


I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan''</ref>.  I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.   
I projektet KLOSS, ('''K'''unskapsutbyte och '''l'''ärande '''o'''m '''s'''trategisk '''s'''amverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades begreppet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)<ref>Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015'') Meritvärde av samverkan - projektrapport delprojekt 1B inom KLOSS''. Tillgänglig:https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601802!/KLOSS_delprojektrapport_1B.pdf</ref>.  I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.   


Till viss del måste samverkansskicklighet vara ett begrepp som varje enskilt lärosäte definierar utifrån grundläggande ställningstaganden och grundsyn på samverkan. Definitionen, som bör förankras i lärosätets styrdokumentation bör innehålla prestation och förmåga på individnivå samt sättas i relation till organisationen. Vad som är relevanta kategorier för bedömning av samverkansskicklighet varierar mellan lärosäten beroende på lärosätets verksamhet och styrkeområden. Till exempel är yrkesskicklighet en etablerad merit inom vissa områden medan det inom andra områden inte är relevant.   
Till viss del måste samverkansskicklighet vara ett begrepp som varje enskilt lärosäte definierar utifrån grundläggande ställningstaganden och grundsyn på samverkan. Definitionen, som bör förankras i lärosätets styrdokumentation bör innehålla prestation och förmåga på individnivå samt sättas i relation till organisationen. Vad som är relevanta kategorier för bedömning av samverkansskicklighet varierar mellan lärosäten beroende på lärosätets verksamhet och styrkeområden. Till exempel är yrkesskicklighet en etablerad merit inom vissa områden medan det inom andra områden inte är relevant.   
emailconfirmed, Administratörer
439

redigeringar