Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Trippelhelix: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Tillämpningar: red efter synpunkter)
Rad 1: Rad 1:
'''Trippelhelix''' är ett begrepp etablerat av sociologen Henry Etzkowitz. Det används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där de tre aktörerna näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.  
'''Trippelhelix''' är ett begrepp etablerat av sociologen Henry Etzkowitz. Det används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.  


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, kvadrupel- och så vidare) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast sektoriellt specialiserade och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, kvadrupel- och så vidare) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast sektoriellt specialiserade och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>


Begreppet är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av [[nätverk]]. Till skillnad från [[kluster]] och agglomerationer, som oftast betecknar rent företagsstrategiska formationer, finns en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom en helixformation.
Begreppet är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av [[nätverk]]. Ut ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags [[kluster]] eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.


Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an  
Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an  

Versionen från 13 februari 2019 kl. 12.43

Trippelhelix är ett begrepp etablerat av sociologen Henry Etzkowitz. Det används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.

Tillämpningar

Helix (sv. spiral) är ett begrepp som med olika förled (trippel-, kvadrupel- och så vidare) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast sektoriellt specialiserade och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.[1]

Begreppet är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av nätverk. Ut ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags kluster eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.

Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.[2] Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till kvadrupelhelixformationer som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).[3]


Ett aktuellt exempel på trippelhelixsamarbete är den värmländska Akademin för smart specialisering.[4] I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring utmaningsdriven forskning.[5]

Engelsk översättning

Triple helix

Referenser

  1. Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31
  2. "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010.
  3. Loet Leydesdorff (2018). ”The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an N -tuple of Helices: Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?”. Journal of Knowledge Economics 13:1. 
  4. ”Akademin för smart specialisering”. Karlstad universitet. https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering. Läst 29 januari 2019. 
  5. ”Trippelhelix och miljöproblemen”. https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/. Läst 2 oktober 2018. 

Övriga källor

Etzkowitz, H. Trippelhelix - den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan, övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.

Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix? Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.

Externa länkar

Triple Helix Association