emailconfirmed
420
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
referenser
(→Tillämpningar: ny tex, författad av Karin Christoffersson, inlagd) |
(referenser) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
''Civilsamhället'' är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets ''societas civilis'', ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius | ''Civilsamhället'' är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets ''societas civilis'', ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros [https://sv.wikipedia.org/wiki/Cicero skrifter]. | ||
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som en diffus besvärjelse. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. (Ref. Erik Amnå (red.): Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005). | Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som en diffus besvärjelse. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden<ref>{{Bokref|efternamn=Amnå|förnamn=Erik|titel=Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005|hämtdatum=26 augusti|år=2018|sid=}}</ref>. (Ref. Erik Amnå (red.): Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005). | ||
Erik Almå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning. (ref. ibid.) | Erik Almå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning. (ref. ibid.) | ||