335
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Tillämpningar
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref> | Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref> | ||
Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/hem/|titel=Vetenskapsfestivalen|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vetenskapsfestivalen}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.scifest.uu.se/|titel=Vetenskapsfestivalen SciFest|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> | Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/hem/|titel=Vetenskapsfestivalen|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vetenskapsfestivalen}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.scifest.uu.se/|titel=Vetenskapsfestivalen SciFest|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> | ||
Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades | Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref> Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> men denna inställning har numera svängt.<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}</ref> Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> (Notera att prissumman är 314 159 kr.) | ||
Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).<ref>{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i | Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).<ref>{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i | ||