93
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Folkbildning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Tillämpningar: Har infört ändrat stycke
(→Tillämpningar: Har infört ändrat stycke) |
|||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]. | Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]. | ||
Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. | Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhället som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet. | ||
Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. | Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. | ||