167
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Externfinansiering: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Tillägg referens
Ingen redigeringssammanfattning |
(Tillägg referens) |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. | 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. | ||
Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018</ref> | Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018</ref> | ||
'''Att ta betalt för forskning''' | '''Att ta betalt för forskning''' | ||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | ||
Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I | Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.[https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909]</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan: | ||
* Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m. | * Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m. | ||
* Uppdragsforskning | * Uppdragsforskning | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet | * Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet | ||
Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift: | Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>Avgiftsförordning (1992:191)</ref>: | ||
* Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser. | * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser. | ||
* Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service | * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service | ||
Se | Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]</ref> | ||
'''Forskning mot avgift''' | '''Forskning mot avgift''' | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
'''Forskning med annan finansiering''' | '''Forskning med annan finansiering''' | ||
Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat. | Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | ||
== Motsvarighet på engelska == | == Motsvarighet på engelska == | ||