167
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samhällsrelevant forskning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Samhällsrelevant forskning (visa wikitext)
Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.11
, 29 oktober 2018ingen redigeringssammanfattning
(Ref korr) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor. | <ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 | ||
Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor. | |||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]] | [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]] | ||
| Rad 5: | Rad 6: | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta | Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta | ||
Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref> | Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref> | ||