335
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Livslångt lärande: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Begreppet livslångt lärande fick genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i" .<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref> | Begreppet livslångt lärande fick genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i" .<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref> | ||
Förutom formell högre utbildning, kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> | Förutom formell högre utbildning, kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, inom folkbildning, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> | ||
"Livslångt lärande" är ett begrepp som påverkar både arbetsmarknads- och utbildningspolitik. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande"<ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> Denna rekommendation uppdaterades i januari 2018 genom att ett nytt utbildningsinitiativ lanserades av Europeiska kommissionen, och detta initiativ "riktar in sig på tre områden – nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, digital utbildning samt den europeiska dimensionen i utbildningen – där EU erbjuder stöd, rekommendationer och rådgivning. Satsningens övergripande mål är att skapa ett starkare och mer demokratiskt EU och minska den sociala och ekonomiska ojämlikheten inom unionen."<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Även i FN-sammanhang talar man om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref> | "Livslångt lärande" är ett begrepp som påverkar både arbetsmarknads- och utbildningspolitik. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande"<ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> Denna rekommendation uppdaterades i januari 2018 genom att ett nytt utbildningsinitiativ lanserades av Europeiska kommissionen, och detta initiativ "riktar in sig på tre områden – nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, digital utbildning samt den europeiska dimensionen i utbildningen – där EU erbjuder stöd, rekommendationer och rådgivning. Satsningens övergripande mål är att skapa ett starkare och mer demokratiskt EU och minska den sociala och ekonomiska ojämlikheten inom unionen."<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Även i FN-sammanhang talar man om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref> | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref> | Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref> | ||
Genom att det livslånga lärandet trots allt innefattar både individens bildning och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet "livslångt lärande" inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, | Genom att det livslånga lärandet trots allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet "livslångt lärande" inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, | ||
om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref> | om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref> | ||