Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner

'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.

Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att "att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref>

Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref> Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> men denna inställning har numera svängt.<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}</ref> Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> (Notera att prissumman är 314 159 kr.)  

till samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=2018-08-28|år=2007|utgivare=Nutek|sid=16}}</ref>

"Popular science"/"education and outreach".

<references />