93
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Folkbildning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Tillämpningar
(ändrad definitionstext) |
|||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Folkbildning, icke-formell | Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}</ref> där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” | ||
Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref> | |||
Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]. | Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]. | ||
| Rad 16: | Rad 18: | ||
En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. | En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. | ||
Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra. | Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra. | ||