Livslångt lärande: Skillnad mellan sidversioner

Det livslånga lärandet kommer till uttryck på en rad olika sätt. Förutom formell högre utbildning (såsom Lärarlyft,<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Korta vägen,<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> uppdragsutbildningar), kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> Livslångt lärande innefattar inte enbart vuxna, utan alla åldrar innefattas i begreppet. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.<ref>{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>  

Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad  värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref>

Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,  

om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref>