emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Tillämpningar: kursiverat
(→Motsvarighet i engelskan: kortat) |
(→Tillämpningar: kursiverat) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. | Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter | I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter. Ämnesöverskridande aktiviteter och olika former av utbyte mellan olika lärosäten benämns istället samarbete. | ||
Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: | Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: | ||
[...] ''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap 1]</ref> | |||
Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=|år=1993|utgivare=Sveriges riksdag|sid=bilaga 2}}</ref> | Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=|år=1993|utgivare=Sveriges riksdag|sid=bilaga 2}}</ref> | ||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på: | Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på: | ||
''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' | |||
Samverkan kan handla om: | ''Samverkan kan handla om:'' | ||
*verksamhetsförlagda inslag i utbildningen | *''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen'' | ||
*att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället | *''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället'' | ||
*att anordna arbetsmarknadsdagar | *''att anordna arbetsmarknadsdagar'' | ||
*att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta | *''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta'' | ||
*att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor: Hur ser verksamheten ut|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | *''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning''."<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor: Hur ser verksamheten ut|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | ||
För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> | För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> | ||
I | I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet: | ||
''"Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)''."<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen (Strut)|sid=283-303}}</ref> | |||
Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: | Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: | ||
''"Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''."<ref name=":0" /> | |||
Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: | Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: | ||
”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."<ref name=":0" /> | |||
Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga. | Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga. | ||
| Rad 58: | Rad 58: | ||
====Samverkan och samhällspåverkan==== | ====Samverkan och samhällspåverkan==== | ||
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. | I betänkandet från Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. | ||
De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].<ref name=":0" /> | De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].<ref name=":0" /> | ||