Samverkansuppgiften: Skillnad mellan sidversioner

[...] ''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.''

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering; att samverka i syfte att informera om verksamheten och nyttiggöra forskningsresultaten. Och-formuleringen gör emellertid att uppdraget också kan tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat. Det utmärkande för samverkan i den senare, snäva bemärkelsen är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref>  

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=O'Dell|förnamn=Tom|redaktör=Berg, Fors, Willim|titel=Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=51-67|kapitel=”Samverkansbegreppets skiftande betydelse”}}</ref>

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====

I betänkandet från Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

<references /><br />