Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkansuppgiften: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 2: Rad 2:


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor. I Högskolelagen står det:  
Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor. I Högskolelagen anges det att: <blockquote>''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''</blockquote><blockquote>''  1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''</blockquote><blockquote>''  2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''</blockquote><blockquote>''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref></blockquote>
 
''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''
 
''  1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''
 
''  2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''
 
''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>


==Tolkningar==
==Tolkningar==
Skrivningen i Högskolelagen som beskriver samverkansuppdraget - "''att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''" - lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering: att samverka i syfte att informera om verksamheten och nyttiggöra forskningsresultaten. Och-formuleringen gör emellertid att uppdraget också kan tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> Det utmärkande för samverkan i den senare, snäva bemärkelsen är ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.
Skrivningen i Högskolelagen som beskriver samverkansuppdraget - "''att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''" - lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering: att samverka i syfte att informera om verksamheten och nyttiggöra forskningsresultaten. Och-formuleringen gör emellertid att uppdraget också kan tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> Samverkansuppgiften i den senare, snäva tolkningen går ut på något annat än att informera och nyttiggöra.  
 
Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]]<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref>, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref> Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.
 
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, presenterar på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:


''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.''
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, presenterar på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.''</blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote><blockquote>''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''</blockquote><blockquote>''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''</blockquote><blockquote>''att anordna arbetsmarknadsdagar''</blockquote><blockquote>''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''</blockquote><blockquote>''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning''."<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor: Hur ser verksamheten ut|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref></blockquote>Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]]<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref>, kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref> Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.
 
''Samverkan kan handla om:''
 
*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning''."<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor: Hur ser verksamheten ut|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>


För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.
För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.


I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:<blockquote>''"Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)''."<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref></blockquote>Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan:
 
''"Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)''."<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>
 
Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan:


''"Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>
''"Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>
emailconfirmed
1 479

redigeringar

Navigeringsmeny