Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Intressent: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
→‎Tillämpningar: Åtgärd exempel
(→‎Tillämpningar: Åtgärd exempel)
Rad 6: Rad 6:
Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. Studenterna utbildas och utvecklar kompetenser (påverkas). De deltar i programråd/liknande (påverkar). Lärarna får sitt levebröd (påverkas) och bidrar till utbildningskvaliteten genom sin forskarbakgrund (påverkar). Arbetsgivaren anställer studenter och får tillgång till deras färdigheter (påverkas). De kan ge inspel till utbildningens utformning, potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på innehållet, eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande (påverkar).  
Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. Studenterna utbildas och utvecklar kompetenser (påverkas). De deltar i programråd/liknande (påverkar). Lärarna får sitt levebröd (påverkas) och bidrar till utbildningskvaliteten genom sin forskarbakgrund (påverkar). Arbetsgivaren anställer studenter och får tillgång till deras färdigheter (påverkas). De kan ge inspel till utbildningens utformning, potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på innehållet, eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande (påverkar).  


Intressenter kan ha helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. Ovan exempel var bara ett litet urval, det finns både fler intressenter och de nämnda har också fler sätt att påverka eller bli påverkade.  
Intressenter kan ha helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. Ovan exempel var bara ett litet urval, det finns både fler intressenter och de nämnda har också fler sätt att påverka eller bli påverkade.{{Åtgärd behövs|Leta fler exempel|datum=}}


Begreppets ursprung kommer från ekonomi och företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.)<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin, för samverkan eller synpunktsinhämtning.  Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>  
Begreppets ursprung kommer från ekonomi och företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.)<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin, för samverkan eller synpunktsinhämtning.  Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>  
emailconfirmed
639

redigeringar

Navigeringsmeny