emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Centrala begrepp]] | [[Kategori:Centrala begrepp]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte mellan lärosäten och externa parter på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan är ett medel för att uppnå något och inte ett resultat i sig och | Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte mellan lärosäten och externa parter på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan är ett medel för att uppnå något och inte ett resultat i sig och organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. Vad man lägger i ordet och hur resultatet av samverkan värderas beror på vilken kunskapssyn man omfattar, vilken universitetstradition man kommer ifrån samt vilket ämnesområde och vilken samhällssektor det rör sig om. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Vid amerikanska universitet har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad | Vid amerikanska universitet, som finansieras genom kommersialisering och fundraising, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där på innovation och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiellt gångbara branscher. För de statsfinansierade europeiska lärosätena gäller det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverka brett med olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess. Här är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området. | ||
Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar - som naturvetenskap, teknologi och medicin (engelskans STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematic''s) - betraktas samverkan framför allt som ett medel för att omsätta ny kunskap i en innovativ praktik. Det är en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. | |||
Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga upp en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande som motiveras av meningsskapande snarare än av ekonomisk avkastning eller omedelbar nytta. | |||
Knäckfrågan, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa | Hur man som extern aktör ser på samverkan, och vad man uppfattar som hållbart, varierar också beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. För näringslivet handlar det om att skapa samhällsnytta genom innovation och kommersialisering, för staten om att befordra ett socialt ansvarstagande och en demokratisk utveckling och för idéburen sektor att på olika sätt utveckla den medborgarrättsliga dimensionen. | ||
Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte bara ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. "Solitude and Freedom", ensamhet och reflexion framhålls som en lösning, dialog och samverkan som en annan. | |||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||