Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
1 194 byte lades till ,  12 juli 2019
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte mellan lärosäten och externa parter på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan är ett medel för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkan organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. Vad man lägger i ordet och hur resultatet av samverkan värderas beror också på vilken kunskapssyn man omfattar, vilken universitetstradition man kommer ifrån samt vilket ämnesområde och vilken samhällssektor det rör sig om.   
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte mellan lärosäten och externa parter på ett sätt som gagnar alla inblandade. Samverkan är ett medel för att uppnå något och inte ett resultat i sig och organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. Vad man lägger i ordet och hur resultatet av samverkan värderas beror på vilken kunskapssyn man omfattar, vilken universitetstradition man kommer ifrån samt vilket ämnesområde och vilken samhällssektor det rör sig om.   


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Vid amerikanska universitet har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad, eftersom de finansieras genom kommersialisering och fundraising. Fokus för samverkan ligger där på innovation och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiellt gångbara branscher. För de statsfinansierade europeiska lärosätena gäller det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och övertyga medborgare och politiker om att skattemedlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att fördela samverkan mellan olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess med stora forskningssatsningar, framför allt inom det tekniska och naturvetenskapliga området. Här är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling.  
Vid amerikanska universitet, som finansieras genom kommersialisering och fundraising, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där på innovation och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiellt gångbara branscher. För de statsfinansierade europeiska lärosätena gäller det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverka brett med olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess. Här är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.  


HASS/STEM - valorisation/nyttiggörande
Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar - som naturvetenskap, teknologi och medicin (engelskans STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematic''s) - betraktas samverkan framför allt som ett medel för att omsätta ny kunskap i en innovativ praktik. Det är en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma.


Statlig/privat sektor - hållbar innovation: att kombinera samhällsnytta och kommersialisering, socialt ansvarstagande och ekonomisk tillväxt.
Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga upp en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande som motiveras av meningsskapande snarare än av ekonomisk avkastning eller omedelbar nytta.  


Knäckfrågan, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa institutioner som inte bara ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap."Solitude and Freedom", ensamhet och reflexion framhålls som en lösning, dialog och samverkan som en annan.
Hur man som extern aktör ser på samverkan, och vad man uppfattar som hållbart, varierar också beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. För näringslivet handlar det om att skapa samhällsnytta genom innovation och kommersialisering, för staten om att befordra ett socialt ansvarstagande och en demokratisk utveckling och för idéburen sektor att på olika sätt utveckla den medborgarrättsliga dimensionen.
 
Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte bara ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. "Solitude and Freedom", ensamhet och reflexion framhålls som en lösning, dialog och samverkan som en annan.


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
emailconfirmed
1 479

redigeringar

Navigeringsmeny