Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Tillgängliggöra: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Revideringar efter LiU-respons
mIngen redigeringssammanfattning
(Revideringar efter LiU-respons)
Rad 1: Rad 1:
I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter som gör resurser som ''resultat, metoder eller forskningsbar data'' åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.  
I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig..  


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att ''göra tillgänglig'', det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsordningar) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>  
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>  


I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.{{Åtgärd behövs|Källor och ev konkreta exempel behövs|datum=2019-05-16}}
I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.{{Åtgärd behövs|Källor och ev konkreta exempel behövs|datum=2019-05-16}}


Inom utbildningsområdet kan exempelvis [[Knowledge Transfer Partnership|KTP-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel i poddar, öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet. <ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
Inom utbildningsområdet kan exempelvis [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel i poddar, öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> Se också [[forskningskommunikation]]. {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
==Närliggande ord==
Exakt var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] tillgängliggöra och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] är inte helt lätt att sätta.  
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.  


Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skliljelinjerna. De driver från 2018 (?) ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”. De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref>{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>
Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”. De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref>{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>


Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>  
Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>  


==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att ''tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat,'' ett tydligt samverkansområde''.'' Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.  
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.  


*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>
*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>
emailconfirmed
639

redigeringar

Navigeringsmeny