Intressent: Skillnad mellan sidversioner

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar eller påverkas också av utbildningssammanhanget på olika sätt. {{Åtgärd behövs|Leta fler exempel|datum=}}

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>   

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif  och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.''  Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>  

Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref>  '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.