Samverkansuppgiften: Skillnad mellan sidversioner

I Högskolelagens §2 står det:

Den sista meningen i Högskolelagens §2, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Högskolorna är skyldiga att samverka i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen tycks vara dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>   

Det finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkan, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar till exempel både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:  

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt deras ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs samtidigt som ett medel för att utöva samhällspåverkan, det vill säga en mer enkelriktad process: ''"Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>  

Samverkansuppgiften tolkas alltså både som ett specifikt uppdrag att ta in och beakta externa perspektiv och som ett medel för att fullgöra mer enkelriktade aktiviteter som att informera, nyttiggöra och utöva samhällspåverkan.