emailconfirmed
420
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar | Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. | ||
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | ||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> | Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> Synonyma begrepp är "den tredje sektorn" och "den idéburna sektorn", ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare. | ||
Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>. | Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>. | ||