emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(lagt till resultat) |
(→Engelsk översättning: ändrat rubrik) |
||
Rad 8: | Rad 8: | ||
I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls istället universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle och ägna sig åt grundforskning enligt den humboldtska universitetsmodellen. Det gjordes en markering mot EU-kommissionens syn på universiteten som entreprenöriella serviceföretag, vars främsta uppgift det är att skapa allianser med näringslivet.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 52-53.''</ref> I ''Styr- och resursutredningens'' övergripande modellförslag från 2018 betonades sedan att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, också innebär en form av samhällsnyttig ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref> Inom EU-kommissionens forskningsprogram ''Horisont 2020'' har man i gengäld satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus.{{Källa behövs|allmänt påstående - bör utvecklas och beläggas|datum=}} | I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls istället universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle och ägna sig åt grundforskning enligt den humboldtska universitetsmodellen. Det gjordes en markering mot EU-kommissionens syn på universiteten som entreprenöriella serviceföretag, vars främsta uppgift det är att skapa allianser med näringslivet.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 52-53.''</ref> I ''Styr- och resursutredningens'' övergripande modellförslag från 2018 betonades sedan att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, också innebär en form av samhällsnyttig ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref> Inom EU-kommissionens forskningsprogram ''Horisont 2020'' har man i gengäld satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus.{{Källa behövs|allmänt påstående - bör utvecklas och beläggas|datum=}} | ||
==Engelsk | ==Engelsk motsvarighet== | ||
''knowledge transfer''<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kunskapsoverforing|titel=Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen|hämtdatum=2019-11-18|utgivare=Universitets och högskolerådet|sid=}}</ref>''; transfer of knowledge; transfer of know-how; knowledge sharing''<ref>{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Anna|titel=Kunskapsöverföring och knowledge management|år=2012|utgivare=Liber|citat=När jag refererar till kunskapsöverföring på engelska använder jag begrepper 'knowledge sharing' för att skilja det från 'knowledge transfer'. Trots att det inte finns vedertagna definitioner för dessa begrepp är det min uppfattning att 'knowledge sharing' är ett bättre begrepp än 'knowledge transfer'. Detta grundar jag på mina empiriska studier om vad kunskapsöverföring innebär och betyder i praktiken. Det finns en tydlig skillnad mellan att överföra kunskap från en person till en annan, det vill säga 'knowledge transfer', och att överföra och dela kunskap mellan personer, det vill säga 'knowledge sharing'.}}</ref> | ''knowledge transfer''<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kunskapsoverforing|titel=Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen|hämtdatum=2019-11-18|utgivare=Universitets och högskolerådet|sid=}}</ref>''; transfer of knowledge; transfer of know-how; knowledge sharing''<ref>{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Anna|titel=Kunskapsöverföring och knowledge management|år=2012|utgivare=Liber|citat=När jag refererar till kunskapsöverföring på engelska använder jag begrepper 'knowledge sharing' för att skilja det från 'knowledge transfer'. Trots att det inte finns vedertagna definitioner för dessa begrepp är det min uppfattning att 'knowledge sharing' är ett bättre begrepp än 'knowledge transfer'. Detta grundar jag på mina empiriska studier om vad kunskapsöverföring innebär och betyder i praktiken. Det finns en tydlig skillnad mellan att överföra kunskap från en person till en annan, det vill säga 'knowledge transfer', och att överföra och dela kunskap mellan personer, det vill säga 'knowledge sharing'.}}</ref> | ||