emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Dimensionering av utbildning (visa wikitext)
Versionen från 26 februari 2020 kl. 17.49
, 26 februari 2020→Tillämpningar
(→Tillämpningar: infogat fotnoter) |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och avnämare och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem. | Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och avnämare och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem. | ||
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | |||
Till dimensioneringsprocessen räknas därför beslut om 1) ''vilka utbildningar'' som ska ges, 2) ''hur många platser'' som ska upplåtas per inriktning och utbildningstillfälle, 3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'' och 4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ}}</ref> Beslut om detta fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. Samverkan med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade instanserna. | Till dimensioneringsprocessen räknas därför beslut om 1) ''vilka utbildningar'' som ska ges, 2) ''hur många platser'' som ska upplåtas per inriktning och utbildningstillfälle, 3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'' och 4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag|år=Rapport 2018:4|utgivare=UKÄ}}</ref> Beslut om detta fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. Samverkan med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade instanserna. | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
Studenterna är också en svårfångad intressentgrupp med mycket olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att optimera matchningen efterlyser bl.a. Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning, och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> | Studenterna är också en svårfångad intressentgrupp med mycket olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att optimera matchningen efterlyser bl.a. Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning, och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> | ||
<references /> | |||