emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Dimensionering av utbildning (visa wikitext)
Versionen från 26 februari 2020 kl. 18.13
, 26 februari 2020→Tillämpningar
| Rad 16: | Rad 16: | ||
Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=5: 2011 Årgång 77|tidskrift=Advokaten|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav på att inkludera avnämarna för att samverka om utbildningens innehåll. | Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=5: 2011 Årgång 77|tidskrift=Advokaten|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav på att inkludera avnämarna för att samverka om utbildningens innehåll. | ||
Studenterna är en svårfångad intressentgrupp med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför bl.a. Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning, och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref> | Studenterna är en svårfångad intressentgrupp med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför bl.a. Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning, och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref> | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||