emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(→Internt perspektiv: underrubriker + citat) |
|||
Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
=== Relevans i utbildning === | |||
==== Externt perspektiv ==== | |||
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier: | Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier: | ||
Rad 12: | Rad 16: | ||
I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet. | I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet. | ||
== | ===== Politiska styrmedel ===== | ||
De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier: | De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier: | ||
Rad 32: | Rad 36: | ||
d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" /> | d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" /> | ||
==Internt perspektiv | ====Internt perspektiv==== | ||
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]] | [[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]] | ||
Matchning ("skills match") | Matchning ("skills match") | ||
==== | ===Relevans i forskning=== | ||
==== Externt perspektiv ==== | |||
<br /> | |||
==== Internt perspektiv ==== | |||
"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och ''relevans'' fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019) | "I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och ''relevans'' fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019) | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> |