Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

interna länkar
(→‎Tillämpningar: länkat till ny sida)
(interna länkar)
Rad 16: Rad 16:
Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref|efternamn=Broström|förnamn=Anders|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell|hämtdatum=|år=2012|utgivare=IVA/KTH|sid=5-6}}</ref>
Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref|efternamn=Broström|förnamn=Anders|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell|hämtdatum=|år=2012|utgivare=IVA/KTH|sid=5-6}}</ref>


Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>
Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar [[Relevans|relevansbegreppet]] att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>


===Historik===
===Historik===
Rad 22: Rad 22:


===Frihet och nytta===
===Frihet och nytta===
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och samverkansuppgiften. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
emailconfirmed
1 479

redigeringar