emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Relevans: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
tagit bort och lagt till underruubriker och källa
(Gör version 5513 av Karin Grelz (SU) (diskussion) ogjord) Märke: Gör ogjord |
(tagit bort och lagt till underruubriker och källa) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning är | Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans i sig ingen absolut storhet, utan kopplat till en värdering av vad som är den högre utbildningens och forskningens grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiftar både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
====== Utbildning ====== | |||
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier: | Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier: | ||
| Rad 11: | Rad 13: | ||
I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet. | I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet. | ||
====== Forskning ====== | |||
"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref> | |||
==Politisk styrning== | ==Politisk styrning== | ||
| Rad 31: | Rad 36: | ||
d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" /> | d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" /> | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||