emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Matchning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Åtgärder: lagt till en mening med not
(→Åtgärder: rättat källa) |
(→Åtgärder: lagt till en mening med not) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | ''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | ||
''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen. | ''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen. | ||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. | Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. | ||
Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref> | Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref> | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||