emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Matchning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Ansvar och åtgärder
(lagt till avsnitt om matchningsmotorn och regionsuppdraget) |
|||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning. | Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning. | ||
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument | Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. I detta analysarbete är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" /> | ||
Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref> | Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref> | ||