Co-oputbildning: Skillnad mellan sidversioner

Co-oputbildning (visa wikitext)

Versionen från 25 september 2018 kl. 10.51

1 113 byte lades till , 25 september 2018

ingen redigeringssammanfattning

Catarina Carlsson (HiG)

emailconfirmed, Administratörer

260

redigeringar

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Co-op utbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-op utbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. När arbetsperioderna infaller varierar mellan olika program, men oftast sker de vid flera tillfällen under utbildningstiden.  Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-op utbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.
-De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva upplägget för de arbetsperioder som studenten ska göra på företaget. Därefter gör de en platsannons till en tjänst som intresserade studenter får söka. Efter ett urval väljer sedan företaget själv vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder en lön. Utbildningsformen ger därför näringslivet goda möjligheter att trygga sitt framtida kompetensbehov, och att verkligen skräddarsy en lösning för den student som de haft anställd under utbildningen. Studenten ger också företaget ny kunskap samtidigt som den tar med sig kunskap från arbetslivet in till akademin och utbildningen. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att studenten ska reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten godkänns av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet.
+=== Exempel på upplägg ===
+Idag finns Co-op utbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst, Högskolan i Gävle och Umeå Universitet. Vid Högskolan i Väst finns sju program som bedrivs som Co-op utbildning (not) vid Högskolan i Gävle finns sex program (not) och vid Umeå Universitet finns fyra program som går att läsa som Co-op (not). Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller kan också variera mellan olika program och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet infaller arbetsperioderna under sommaren vilket innebär att längden på utbildningen blir densamma som för de studenter som läser samma program utan Co-op.
-Co-op utbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa.
+Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op så att det ser lika ut för alla program.
-Lärosätena har ofta en [[Co-op koordinator]] som sköter samverkan mellan de olika parterna och som är länken mellan student och företag. Co-op koordinatorn arbetar både med att få företag intresserade av att ta emot en student, och att därefter hålla kontakten med företaget och att vara studenternas kontakt och coach under arbetsperioderna.
+BILD PÅ Upplägget
+De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska göra på företaget. Därefter gör de en platsannons till en tjänst som intresserade studenter får söka. Efter ett urval väljer sedan företaget själv vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder en lön. Fördelen för näringslivet att ta emot en Co-op student är att de får goda möjligheter att trygga sitt framtida kompetensbehov. De kan också skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in kunskap i företaget samtidigt som den tar med sig kunskap från arbetslivet in till akademin och utbildningen. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten godkänns av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet.
+Co-op utbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Lärosätet kan heller aldrig garantera studenten en plats på ett företag eftersom a
+Lärosätena har ofta en [[Co-op koordinator]] som sköter samverkan mellan de olika parterna och som är länken mellan student och företag. Co-op koordinatorn arbetar både med att få företag intresserade av att ta emot en student, och att därefter hålla kontakten med företaget. Samtidigt som koordinators också är studentens kontakt och ibland också coach under under arbetsperioderna.
 Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: