emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Externfinansiering: Skillnad mellan sidversioner
m
ingen redigeringssammanfattning
(Ändrat inledning på definitionen.) |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. | 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. | ||
Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref> | Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref> | ||
==== Att ta betalt för forskning ==== | |||
De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | ||
Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan: | Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan: | ||
* | *Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m. | ||
* | *Uppdragsforskning | ||
*Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga | *Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga | ||
* | *Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet | ||
Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>: | Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>: | ||
| Rad 31: | Rad 30: | ||
Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | ||
==== Forskning mot avgift ==== | |||
Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. | Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. | ||
==== Forskning med annan finansiering ==== | |||
Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | ||