emailconfirmed, Administratörer
374
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Externfinansiering: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref> | Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref> | ||
===Att ta betalt för forskning=== | |||
De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. | ||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref> | ||
===Forskning mot avgift=== | |||
Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. | Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. | ||
===Forskning med annan finansiering=== | |||
Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref> | ||