Samsyn:SKÖN

==

SKÖN Arbetssida

==

Om Skön-projektet

Utgångspunkten för Skön-projektet - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande - är att samverkan med externa aktörer kan öka kvalitet och relevans i forskning och utbildning samt bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med projektet är därför att utifrån ett verksamhetsutvecklande perspektiv, underlätta arbetet med att bygga ett samverkansintegrerat kvalitetssystem för ett lärosätes kompletta uppdrag.

Generella begrepp

OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET

Av en statsfinansierad verksamhet krävs att den uppfattas som relevant och är av god kvalitet. Offentlig redovisningsskyldighet innebär att statliga verksamheter måste kunna visa upp för allmänheten att man gör sitt bästa för att leva upp till dessa krav. Engelska: public accountability

KVALITETSARBETE och KVALITETSSÄKRING

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet.

I normalspråket är ett kvalitetsarbete ett gott, förstklassigt, omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utfört arbete. Inom högre utbildning och forskning betecknar begreppet istället det arbete som bedrivs för att säkra att verksamheten håller högsta möjliga kvalitet. Begreppet kvalitetsarbete används därför ofta synonymt med kvalitetssäkring. Båda begreppen syftar på de processer som går ut på att skapa och följa rutiner för att hålla högsta möjliga kvalitet i en verksamhet. Svenska lärosäten har ett krav på sig att arbeta systematiskt och öppet med detta, både med hänsyn till den offentliga redovisningsskyldigheten och för att skapa legitimitet för svensk högre utbildning, nationellt och internationellt:

Högskolelag (1992:1434)

4 §   Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen.

De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119).

Granskning

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

• examenstillståndsprövning,
• granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
• utbildningsutvärdering, och
• tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för lärosätenas arbete med att säkra kvaliteten i det egna arbetet rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015).

Kvalitetsledningssystem

Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av en verksamhet med avseende på kvalitet. Ett exempel på ett kvalitetsledningssystem är ISO 9000. ISO 9001:2015 är i stora drag kompatibelt med den europeiska standarden ESG 2015, med den skillnaden att ISO-standarden är mer detaljerad och bygger på externa granskningar årligen och inte bara vet femte år.

Kvalitetssystem

Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring.

Exempel:

"Kvalitetssystemet är de ramar inom vilket kvalitetsarbetet bedrivs. Kvalitetssystemet omfattar såväl de dokumenterade förutsättningarna, i form av organisation, ansvarsfördelning och interna styrdokument, som de rutiner och arbetssätt som används för att arbeta med både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Det innefattar även aktiviteter genom vilka organisationen identifierar de mål, processer och resurser som krävs för att uppnå önskat resultat." (UKÄ 2018)

"Påpekanden har gjorts, vid genomförda dialogtillfällen, att det är viktigt att UKÄ:s granskningar tillåter separata kvalitetssystem för utbildning respektive forskning vid lärosätena." (UKÄ 2018)

"Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget kvalitetssystem (policy, program eller motsvarande). Där beskrivs ansvars- och rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen." (SUHF 2019)

"Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka

• Forskningens utveckling och förnyelse. Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskning-ens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.
• God forskningssed. Lärosätena har ett systematiskt arbete för att främja god forskningssed, förebygga oredlighet i forskning och hantera överträdelser.
• Samverkan. Lärosätena har ett systematiskt arbete för och följer upp sina insatser när det gäller att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätena sprids och kommer till nytta.
• Rekrytering, karriärvägar och karriärstöd. Lärosätena säkerställer att rättssäkra och transparenta processer för rekrytering och befordran understödjer forskningens utveckling och förnyelse. Medarbetare ges tillgång till kompetensutveckling och karriärstöd. Lika villkor och jämställdhet är självklara och integrerade utgångspunkter.
• Stödverksamhet och forskningsinfrastruktur. Lärosätena arbetar för att forskningen har ändamålsenligt stöd samt har processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.
• Samband mellan forskning och utbildning. Lärosätena arbetar för att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning i en ändamålsenlig lärandemiljö." (SUHF 2019)

"Politiska mål, såsom att främja hållbar utveckling, jämställdhet eller internationalisering, är i hög grad integrerade och prioriterade i lärosätens verksamhet men bör icke desto mindre följas upp i annan ordning, som är skild från själva kvalitetssystemet." (SUHF 2019)

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem används ibland synonymt med begreppet kvalitetssystem. Det har emellertid funnits en tendens att använda det senare om mer aggregerade nivåer, till exempel på nationell systemnivå, och det förra mer specifikt om det lokala, lärosätesegna arbetet för att säkra kvalitet i forskning respektive utbildning.

Exempel:

"Lärosätets kvalitetssäkringssystem ska organiseras på ett sådant sätt att alla ledningsnivåer kan ta ansvar för kvalitetssäkring av lärosätets utbildningar." (UKÄ 2018)

“Nederländerna och Tyskland har visserligen också nationella kvalitetssystem baserade på expertbedömning, men de är inte (ännu) kopplade till resurstilldelning.” (VR 2014)

“I Nederländerna har systemet där lärosätena har ett eget ansvar för att genomföra utvärdering enligt SEP utvecklats som en följd av landets autonomireform, där det fanns en förväntan på motprestation från lärosätena i form av kvalitetssäkringssystem för både forskning och utbildning.” (VR 2014)

Från 2019 märks en tendens att bortse från eventuella distinktioner och enbart tala i termer av kvalitetssystem och helt avstå från att använda begreppet kvalitetssäkringssystem.

Exempel:

"Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget kvalitetssystem (policy, program eller motsvarande). Där beskrivs ansvars- och rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen." (SUHF 2019)

"I vägledningen används fortsättningsvis begreppen kvalitetssystem och kvalitetsarbete för att tydliggöra vilka delar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete som avses." (UKÄ 2018)

Självvärdering

I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell. Fokus ska vara på resultatet.

Uppföljning

Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.

Utvärdering

Utvärdering är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc. En utvärdering handlar alltså om att jämföra utfall och väga samman många olika värderingar.

Värdering

Begreppen utvärdering och värdering används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt.

Begrepp för ett samverkansintegrerat kvalitetssystem (WP4-5)

Benchmarking

Kvalitet

Relevans

Fallstudie

Samverkanspart

Internationell utblick (WP6)

• ESG - Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)

• ESG översatt till svenska - Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)

• REF - Research Excellence Framework, Storbritannien
• EI - Engagement and Impact Assessment, Australien
• SEP - Standard Evaluation Protocol, Nederländerna

Andra relevanta begrepp i Samsynwiki

Avnämare

Intressent

Genomslag

Innovationssystem

Kunskapstillgång

Nyttiggörande

Samverkan

Analytic Quality Glossary

Analytic glossary of issues related to quality in higher education, Quality Research International

TVETipedia Glossary

The TVETipedia glossary (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.

Lärosätenas kvalitetsarbete: Externa länkar

Göteborgs universitet: Universitetets kvalitetsarbete

Högskolan i Borås: Kvalitetsarbetesamt Systematiskt kvalitetsarbete

Högskolan i Dalarna: Systematiskt kvalitetsarbete

Högskolan i Halmstad: Kvalitet

Karlstad universitet: Kvalitetsarbete

Karolinska institutet: Sammanhållet kvalitetssystem

KTH: Kvalitetsarbete vid KTH

Linköpings universitet: Kvalitetsarbete vid LiU

Linnéuniversitetet: Kvalitetsarbete

Malmö universitet: Kvalitetsarbete vid universitetet

Mälardalens högskola: Kvalitetssystem för utbildning och forskning

Södertörns högskola: Kvalitet

Sveriges Lantbruksuniversitet: Kvalitet och utveckling

Stockholms universitet: Kvalitetssystem för utbildning

Uppsala universitet: Kvalitetsarbete i utveckling