Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Programråd: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(9 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Ett programråd är ett rådgivande organ som är knutet till respektive utbildningsprogram. På vissa lärosäten kallas programrådet för utbildningsråd och vissa använder begreppet branschråd<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/hvv/akademin/branschrad-1.11701|titel=Branschråd|hämtdatum=2018-10-31|utgivare=|sid=}}</ref>  
Ett programråd är ett rådgivande organ som är knutet till respektive utbildningsprogram vid ett universitet eller en högskola. Programrådets uppdrag är att utveckla och följa upp kvaliteten på programmet samt beakta utbildningens förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden.   


==Tillämpning==
==Tillämpning==
I de flesta programråd sitter ansvarig person för programmet samt några representanter från lärarkåren. Där finns också utsedda studentrepresentanter vilket gör att programråden är ett av de forum där studenterna själva har inflytande över sin utbildning. Något som regleras av Högskolelagen (§ 4a) I programråden finns även extern representation från branschen inom de områden som är relevanta för utbildningen.   
Ett programråd har till uppgift att bidra till utvecklingen av, uppföljning av kvaliteten och föreslå förändringar av innehållet i utbildningsprogrammet<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/student/Planera/Min-utbildning/Mitt-program/Programrad-1.156429|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Luleå tekniska högskola|sid=}}</ref>. I ett programråd sitter programansvarig för utbildningsprogrammet, lärare som undervisar på programmet, studenter som läser programmet samt externa representanter från den eller de bransch/er som utbildningen är relevant för<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/contentassets/a046b73e00a14781bf1e1310dfd961ba/beslut_funktionsbeskrivning_programrad_160523.pdf|titel=Funktionsbeskrivning för programråd|hämtdatum=190227|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/teknisk_fysik/Sidor/Programr%C3%A5d.aspx|titel=Programråd|hämtdatum=190227|utgivare=Chalmers Studentportalen|sid=}}</ref>. Ett programråd ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Detta är också varför det bör finnas representation från relevanta branscher i ett programråd. Dessa representanter kan bidra med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens hos nyutexaminerade studenter.<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1611/1611674_regler-fo--r-programra--d-vid-utbildningsvetenskapliga-fakulteten--v-2016_759.pdf|titel=Regler för programråd vid utbildningsvetenskapliga fakulteten|hämtdatum=190227|utgivare=Göteborgs Universitet|sid=}}</ref> För studenterna innebär utgör programrådet ett av de forum där studenterna själva har inflytande över sin utbildning, något som regleras i högskolelagen § 4a<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag (1992:1434)|hämtdatum=190226|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>.   


Programrådets uppgift är att utveckla och följa upp utbildningen som sker inom programmet, och föreslå förändringar av innehållet när det behövs. De kan rekommendera hur utbildningsprogrammet bör utvecklas samt föreslå förändringar av innehåll i utbildningsprogrammet.
Vanligt är att programråden har möten 1-2 gånger per läsår, men detta varierar mellan program och lärosäten.    


Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter.  
Vid vissa lärosäten motsvaras programråd av begreppen utbildningsråd eller branschråd<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/hvv/akademin/branschrad-1.11701|titel=Branschråd|hämtdatum=2018-10-31|utgivare=|sid=}}</ref>. Men samma begrepp kan också användas olika vid olika lärosäten. Vid Högskolan i Gävle är ett utbildningsråd ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. Vid Linnéuniversitet är ett utbildningsråd ett beredande organ, med studentrepresentation men ingen extern representation från branschen, och beslut i ärenden fattas av fakultetsstyrelsen eller dekanen<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. Vid Umeå universitet ingår inga externa representanter i ett programråd<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/byggteknik/programrad/|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Umeå universitet|sid=}}</ref>, däremot ingår sådana i de så kallade branschråden<ref name=":0" />. Vid Stockholms universitets lärarutbildningar skiljer man på programråd och utbildningsråd, men ingen omfattar representanter från branschen<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/om-oss/organisation/2.45518|titel=Programråd och utbildningsråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>. Vid Linköpings universitet ingår branschrepresentanter i till exempel systemvetenskapliga kandidatprogrammet och programmet för IT och Management<ref>{{Webbref|url=https://old.liu.se/utbildning/pabyggnad/F7MIT/student/programrad?l=sv|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>.    


Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår. 
Från ett samverkansperspektiv ligger fokus de organ/råd med extern representation, här representerat av begreppet programråd. Inom utbildningssamverkan är dessa ett exempel på hur lärosäten kan samverka med näringsliv/bransch. Programråden är ett exempel på hur det både det omgivande samhället, och studenterna kan vara med och påverka den utbildning som ges vid universitet och högskolor. 
 
Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref> medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. 
 
De organ som har extern representation är inom utbildningssamverkan ett exempel på hur lärosäten samverkar med näringsliv/bransch.


==Motsvarighet i engelskan==
==Motsvarighet i engelskan==
Programme Advisory Board
Den engelska motsvarigheten för programråd är '''Programme Advisory Board'''.


==Referenser==
==Referenser==
Sveriges Riksdag, [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434)]
Göteborgs Universitet, [https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1611/1611674_regler-fo--r-programra--d-vid-utbildningsvetenskapliga-fakulteten--v-2016_759.pdf Regler för programråd vid Utbildningsvetenskapliga Fakulteten]
Linnéuniversitetet, [https://medarbetare.lnu.se/contentassets/a046b73e00a14781bf1e1310dfd961ba/beslut_funktionsbeskrivning_programrad_160523.pdf Funktionsbeskrivning för programråd]
Chalmers studentportalen, [https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/teknisk_fysik/Sidor/Programr%C3%A5d.aspx Programråd]
Malmö Universitet
[[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Klar för granskning - Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />
<references />
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 10.57

Ett programråd är ett rådgivande organ som är knutet till respektive utbildningsprogram vid ett universitet eller en högskola. Programrådets uppdrag är att utveckla och följa upp kvaliteten på programmet samt beakta utbildningens förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden.

Tillämpning

Ett programråd har till uppgift att bidra till utvecklingen av, uppföljning av kvaliteten och föreslå förändringar av innehållet i utbildningsprogrammet[1]. I ett programråd sitter programansvarig för utbildningsprogrammet, lärare som undervisar på programmet, studenter som läser programmet samt externa representanter från den eller de bransch/er som utbildningen är relevant för[2][3]. Ett programråd ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Detta är också varför det bör finnas representation från relevanta branscher i ett programråd. Dessa representanter kan bidra med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens hos nyutexaminerade studenter.[4] För studenterna innebär utgör programrådet ett av de forum där studenterna själva har inflytande över sin utbildning, något som regleras i högskolelagen § 4a[5].

Vanligt är att programråden har möten 1-2 gånger per läsår, men detta varierar mellan program och lärosäten.

Vid vissa lärosäten motsvaras programråd av begreppen utbildningsråd eller branschråd[6]. Men samma begrepp kan också användas olika vid olika lärosäten. Vid Högskolan i Gävle är ett utbildningsråd ett rådgivande organ med externa representanter[7]. Vid Linnéuniversitet är ett utbildningsråd ett beredande organ, med studentrepresentation men ingen extern representation från branschen, och beslut i ärenden fattas av fakultetsstyrelsen eller dekanen[8]. Vid Umeå universitet ingår inga externa representanter i ett programråd[9], däremot ingår sådana i de så kallade branschråden[9]. Vid Stockholms universitets lärarutbildningar skiljer man på programråd och utbildningsråd, men ingen omfattar representanter från branschen[10]. Vid Linköpings universitet ingår branschrepresentanter i till exempel systemvetenskapliga kandidatprogrammet och programmet för IT och Management[11].

Från ett samverkansperspektiv ligger fokus på de organ/råd med extern representation, här representerat av begreppet programråd. Inom utbildningssamverkan är dessa ett exempel på hur lärosäten kan samverka med näringsliv/bransch. Programråden är ett exempel på hur det både det omgivande samhället, och studenterna kan vara med och påverka den utbildning som ges vid universitet och högskolor.

Motsvarighet i engelskan

Den engelska motsvarigheten för programråd är Programme Advisory Board.

Referenser

  1. ”Programråd”. Luleå tekniska högskola. https://www.ltu.se/student/Planera/Min-utbildning/Mitt-program/Programrad-1.156429. Läst 18 mars 2019. 
  2. ”Funktionsbeskrivning för programråd”. Linnéuniversitetet. https://medarbetare.lnu.se/contentassets/a046b73e00a14781bf1e1310dfd961ba/beslut_funktionsbeskrivning_programrad_160523.pdf. Läst 22 november 2024. 
  3. ”Programråd”. Chalmers Studentportalen. https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/teknisk_fysik/Sidor/Programr%C3%A5d.aspx. Läst 22 november 2024. 
  4. ”Regler för programråd vid utbildningsvetenskapliga fakulteten”. Göteborgs Universitet. https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1611/1611674_regler-fo--r-programra--d-vid-utbildningsvetenskapliga-fakulteten--v-2016_759.pdf. Läst 22 november 2024. 
  5. ”Högskolelag (1992:1434)”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 22 november 2024. 
  6. ”Branschråd”. https://www.mdh.se/hvv/akademin/branschrad-1.11701. Läst 31 oktober 2018. 
  7. ”Utbildningsråd”. https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html. Läst 22 november 2024. 
  8. ”Utbildningsråd”. https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/. Läst 22 november 2024. 
  9. 9,0 9,1 ”Programråd”. Umeå universitet. https://www.umu.se/student/mina-studier/byggteknik/programrad/. Läst 18 mars 2019. 
  10. ”Programråd och utbildningsråd”. Stockholms universitet. https://www.su.se/lararutbildningar/om-oss/organisation/2.45518. Läst 18 mars 2019. 
  11. ”Programråd”. Linköpings universitet. https://old.liu.se/utbildning/pabyggnad/F7MIT/student/programrad?l=sv. Läst 18 mars 2019.