Programråd: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter. | Programrådet ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Det är också därför som det finns representation från branschen med i programråd. De bidrar med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens från nyutexaminerade studenter. | ||
Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår. | Hur ofta programråden har möten varierar mellan program och lärosäten, men vanligast är att programråden träffas 1-2 gånger per läsår. | ||
Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd på olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref> medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen. | Olika lärosäten använder begreppen programråd och utbildningsråd på olika sätt. Ett utbildningsråd är t ex på Högskolan i Gävle ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref> medan ett utbildningsråd vid Linnéuniversitet är ett beredande organ där beslut i ärenden sedan fattas av fakultetsstyrelse eller dekan<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. I dessa beredande organ finns studenter representerade, men ingen extern representation från branschen. | ||
De organ som har extern organisation är inom utbildningssamverkan ett exempel på hur lärosäten samverkar med näringsliv/bransch. | |||
==Motsvarighet i engelskan== | ==Motsvarighet i engelskan== | ||