Social innovation

Version från den 5 september 2019 kl. 11.07 av Fia Börjeson (Chalmers) (diskussion | bidrag) (→‎Externa länkar: lagt till projekt, ej klart)

Social innovation är en benämning på innovation för att bemöta samhällets utmaningar. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

Tillämpning

Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.[1] EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift This is European Social innovation[2]. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.[3] Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring".[4] En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.[1]


På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap[5]. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.[6] På samma sätt kan en testbädd

Externa länkar

Mötesplats Social Innovation - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

Exempel på samtida sociala innovationer

HSB Living Lab. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett Living Lab, ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.[7] HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

Idéburet offentligt partnerskap IOP///

Källförteckning

  1. 1,0 1,1 Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T. (2008). ”Rediscovering social innovation.”. Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43. (https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf). 
  2. ”EU-kommissionen”. This is European Social Innovation. http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042. Läst 24 september 2018. 
  3. ”Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.”. The Adecco Group. https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf. Läst 26 augusti 2019. 
  4. Hulgård, Lars (2017). ”Folkhemmet 2.0”. 100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige. Mötesplats Social innovation 
  5. ”Mötesplats Social Innovation”. Malmö universitet. http://socialinnovation.se/#section-testimonials. Läst 26 augusti 2019. 
  6. ”Näringsdepartementet”. Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/. Läst 21 november 2018. 
  7. ”HSB Living Lab”. https://www.hsb.se/hsblivinglab/. Läst 2 september 2019.