|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samsyn:SKÖN
==
SKÖN Arbetssida
==
Om Skön-projektet
Utgångspunkten för Skön-projektet - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande - är att samverkan med externa aktörer kan öka kvalitet och relevans i forskning och utbildning samt bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med projektet är därför att utveckla verktyg för att kunna värdera och tydliggöra effekter och resultat av samverkan inom ramen för lärosätenas kvalitetssystem.
Generella begrepp
OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET
Av en statsfinansierad verksamhet krävs att den uppfattas som relevant och är av god kvalitet. Offentlig redovisningsskyldighet innebär att statliga verksamheter måste kunna visa upp för allmänheten att man gör sitt bästa för att leva upp till dessa krav. Engelska: public accountability
KVALITETSARBETE
Kvalitetsarbete går ut på att skapa och följa rutiner för att hålla högsta möjliga kvalitet i en verksamhet. Svenska lärosäten har ett krav på sig att arbeta systematiskt och öppet med detta, både med hänsyn till den offentliga redovisningsskyldigheten och för att skapa legitimitet för svensk högre utbildning, nationellt och internationellt:
Högskolelag (1992:1434)
4 § Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen.
De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119).
Granskning
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:
- examenstillståndsprövning,
- granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
- utbildningsutvärdering, och
- tematiska utvärderingar.[1]
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).
Kvalitetsledningssystem
Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheten med avseende på kvalitet. Ett exempel på ett kvalitets-ledningssystem är ISO 9000.
Kvalitetssystem
Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring.
Kvalitetssäkringssystem
Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitets-säkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet.
Självvärdering
I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.[2] Fokus ska vara på resultatet.
Uppföljning
Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.[3]
Utvärdering och värdering
Utvärdering är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc.
Begreppen utvärdering och värdering används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning av ett visst utfall som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt. En utvärdering handlar därför ofta om att väga samman olika parters värderingar.
Begrepp för ett samverkansintegrerat kvalitetssystem (WP4-5)
Fallstudie
Samverkanspart
Internationell utblick (WP6)
- Engelska begrepp enligt EU-standard - se Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)[4]
- ESG översatt till svenska - Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)[5]
Utomeuropeiskt exempel: Australien (definition av/Keenans syn på impact?)
Referenser
- ↑ ”Så granskas högre utbildning”. UKÄ. https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html. Läst 3 september 2019.
- ↑ Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. UKÄ. 2015. sid. 31. https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf
- ↑ ”Analyser och statistik om befolkningens utbildning”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/. Läst 3 september 2019.
- ↑ [Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) ”Standards nd Guidelines for Quality Assurance in Higher Education”]. ENQA. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Läst 3 september 2019.
- ↑ ”Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)”. UKÄ. https://www.uka.se/download/18.2b5bddd71593fab953bdc5ff/1487841879254/ESG-svensk-oversattning.pdf. Läst 3 september 2019.
Lärosätenas kvalitetsarbete: Externa länkar
Göteborgs universitet: Universitetets kvalitetsarbete
Högskolan i Borås: Kvalitetsarbetesamt Systematiskt kvalitetsarbete
Högskolan i Dalarna: Systematiskt kvalitetsarbete
Högskolan i Halmstad: Kvalitet
Karlstad universitet: Kvalitetsarbete
Karolinska institutet: Sammanhållet kvalitetssystem
Linköpings universitet: Kvalitetsarbete vid LiU
Linnéuniversitetet: Kvalitetsarbete
Malmö universitet: Kvalitetsarbete vid universitetet
Mälardalens högskola: Kvalitetssystem för utbildning och forskning
Södertörns högskola: Kvalitet
Sveriges Lantbruksuniversitet: Kvalitet och utveckling
Stockholms universitet: Kvalitetssystem för utbildning
Uppsala universitet: Kvalitetsarbete i utveckling