Arbetsintegrerat lärande

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

Tillämpning

Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Resonemanget går ut på att studenten, för att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke, måste ta tillvara erfarenheter i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

AIL motsäger med andra ord idén om att den vetenskapliga, teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper förvärvade i arbetslivet. Man kan hävda att i många lärandesituationer i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella.

Inom AIL är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl vid lärosätet som ute på fältet. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet). Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t.ex. ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderföretag, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i någon annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande.

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

Engelsk motsvarighet

Work-integrated learning (WIL)